these are a few of my favourite things.

 

- fårskinn, alltid dessa fårskinn. korthåriga och långhåriga, helst gråa även om jag börjat snegla lite mot de bruna också. kan nog ha hur många som helst. ett långhårigt grått står på önskelistan inför jul.

- berlin. hit åker jag och maken imorgon. flyget från kastrup och 55 minuter senare är vi på weekendmys. äta och dricka gott, shoppa och gå på julmarknader. så himla välbehövligt.

- zebra. jag fortsätter min safari på savannen. zebra är mitt föredragna byte och jag har planer på att klä om en fotpall i zebra-randigt linnetyg.

- sammet. som den materialnörd jag är står sammet högt i kurs. just nu är min fäbless skor i detta vackra material, gärna med lite schyssta broderier. ett par mörkt vinröda inhandlades i new york men när jag fick se dessa boots var det kärlek vid första ögonkastet. så nu hoppas jag på tur i berlin. högst på shoppinglistan står nämligen ett besök på & other stories. dessa till en riktigt snygg svart eller mörkt mörkt blå kostym blir vinterns snyggaste partystass.



 

papper.


bloggvärlden är en ständig källa till inspiration på saker att göra själv och det är inte brist på idéer utan snarare brist på tid som gör att jag inte riktigt hinner med allt jag vill göra. men nu var det så sorgligt längesedan jag satte mig ner och pysslade lite att jag nästan har abstinens. så jag scannar just nu nätet på något kul men inte alltför tidskrävande som jag kan sysselsätta mig med en stund.

gärna något i papper eftersom jag ju älskar papper i alla dess former. och så såg jag denna bild på en blogg i dag och helt plötsligt var det glasklart.

bilden kommer från norska bloggaren cherry blossom och visar den adventskalender som hon gjort till sina barn. varje liten 'ask' innehåller en liten godisbit. vilken fantastisk idé, säg det barn som inte hade älskat att öppna dessa varje morgon fram till jul.

jag tänker mig dock mer detta som en hängande prydnad, med vackra papper i vackra former (utan godis *ler*). japp så får det bli. en mobil i geometriska former såklart! 

bild: cherry blossom

försöker hitta julen.



helt ärligt - det funkar ju inte att inte ha julkänslor så här med en vecka kvar till advent. så nu har jag bestämt mig för att går 'all in'. att bara vräka på med julmusik, glögg, pyssel, julmarknader och klappar. så får vi se om det kan hjälpa.


jag började med att denna strålande söndag-morgon, efter den obligatoriska lång-frukosten såklart, dra med mig hela familjen ut i solskenet. dags att ta foto av pojkarna, lite porträttbilder som sedan ska framkallas och delas ut till mor- och farföräldrar på julafton. eftersom jag är fullständigt allergisk mot de skolbilder vi får hem varje höst så tar jag alltid bilderna själv. och gärna utomhus. idag var det ingen smart idé. stark sol och vind i kombination fick mina fingrar att bli stelfrusna och killarnas ögon att tåras. så in i bilen igen och iväg till slättarps gård.


här tänkte jag att vi skulle insupa lite julmys. men njaa, när allt badar i sol och det är om än väldigt kallt men det mer påminner om en dag i mars än en vecka innan advent, ja då blir det som det blir med julkänslorna. när jag dessutom inte fick tag på det jag hade bestämt mig för att köpa här, ja då blev det inte mycket till julstämning här heller.


skam den som ger sig.
så väl hemma igen har jag plockat fram en av mina nyinköpta gråa pappersstjärnor och ett nytt doftljus, inhandlat i nyc, som doftar kakor. jag har satt på julmusiken, alltid denna, och nu försöker jag tänka mig i stämning.
och vet ni, jag tror det funkar. efter att ha kört även denna {allra allra bästa} jullåten på repeat några gånger så är jag nu i fas.
så ikväll är det jag som skriver julklappslistor och planerar årets julkort, smygsmakar en och annan pepparkaka och drömmer om knarrande vit snö och den ultimata julgranen ~ hepp ~


att ha lördag.


idag har vi njutit lördag fullt ut. tror inte jag lämnade pyjamasen förrän strax efter lunch nångång. men oj så skönt det har varit. efter förra helgens alla måsten inför sonens 18-årfest kändes det som rena semestern när vi vaknade i morse. vi åt lång-frukost med de godaste tillbehör - ni vet - ägg, nybakade frallor, juice, svart gott ångande varmt kaffe, goda ostar och andra pålägg och så en frasande trycksvärtedoftande dagstidning. precis som vi gillar våra frukostar. och så sitter vi länge länge, sönerna hinner både komma och gå innan vi är klara men det finns inget bättre. hela helgen ligger framför oss och vi bara njuter.


och resten av vår dag har varit lika skön. maken gav sig ut i garaget och plockade fram ljusslingor och placerade dessa  på dörrar och i buskar så nu har vi finaste ljuset i trädgården. själv drog jag ett varv med dammsugaren och körde några maskiner tvätt. och sedan inte mycket mer. inte mer än att vi ätit god mat, tittat lite på tv, läst och pratat.
tror vi kör en repris imorgon.

advents-tider.


tycker det känns i hela kroppen nu att det drar ihop sig till advent och jul. har väl inte riktigt hängt med som vanligt men ser fram emot det. blir dock lite förvånad när jag ser på vissa bloggar och instagram att det redan dricks glögg och bakas pepparkakor. what? redan?

jag är en slow starter, i detta som så mycket annat. njuter mer av tanken än själva handlingen. varje år blir min jul mer och mer nertonad. jag vill ha det enkla, det rena och det ljusa. blommor en masse of course, ljus likaså. en gran med mörkt röda kulor och god mat, vilket för mig absolut inte är julmat. sedan är jag nöjd. skulle gärna skippat alla måsten såsom glöggmingel, julfester med jobbet, julklappar och släktträffar även om det kan vara både mysigt och trevligt. vill helst bara umgås med familjen. övriga året är så hektiskt och fullmatat att det räcker för mig.
men så blir det såklart inte och när jag väl sitter där på julfesten med jobbet eller ytterligare ett släktkalas tycker jag ju att det är kul.

och på tal om redan - när jag såg amaryllis i blomsterbutiken för några veckor sedan tyckte jag det var alldeles för tidigt, men nu börjar det bli dags även för mig och till helgen ska jag införskaffa några snitt-amaryllisar, gärna i färger som ovan. ~ så snyggt ~

bild: nina broberg, ikea livet hemma.
 

 

längtar tillbaka. nu.


man skulle kunna tro att en vecka var nog den här gången. att man inte behöver bry sig om att vi brukar stanna längre, ha mer tid, utan helt enkelt vara nöjd över att det i alla fall blev en vecka. men näe, ärligt talat det räcker inte. idag längtar jag tillbaka, längtar så det nästan gör ont i magen efter bästa staden i världen - 'vår' stad. har inte fler ord så ni får hålla till godo med bilder från en tisdag förmiddag i williamsburg, brooklyn, new york.




ljus i mörkret.




sitter här och gäspar så att tårarna rinner. ska alldeles strax lägga mig. bara titta in här lite och sen göra ett snabbt bankärende.

funderar på färgers betydelse. hur viktigt jag tycker det är med 'ljust & fräscht', hela året såklart, men speciellt nu när det är så grått ute. idag har det regnat h-e-l-a dagen här och det är mörkt när jag kör till jobbet och när jag kör hem och det känns oändligt långt innan ljuset kommer tillbaka.

så jag piggar upp mig med grönt och vitt. vita hyacinter och ett skott från  Dr. Westerlundh. lite små-detaljer också i grönt och vitt och så våra nya muggar från nyc. älskar dom. alla i familjen har fått sin egen initial utom yngste sonen. w fanns inte så han går numera under nya smeknamnet 'mr. x' *haha*.

nä, nu blir det hopp i säng - good night - don't let the bed bugs bite.

mönsterchock och lite tomma väggar.

värsta mönsterchocken när jag planerade vad som skulle följa med i resväskan till the big apple. efter noga övervägande skippades både väskan och skorna den här gången. och mattan fick definitivt stanna hemma *ler*.
fredag - veckans bästa dag och efter vad som måste vara jordens kortaste arbetsvecka dessutom känns det lyxigt och skönt med helg igen.
den här helgen bjuder på förberedelser inför 18-års-festen vi ska ha nästa helg då hela släkten samt sonens 20 (!) närmsta vänner kommer hit på mingel. så innan dess ska vi helst ha fixat lite gott att äta och dricka. och med 45-50 gäster gäller det att planera. fram med listan och sätt igång.

fast än så länge är det ju bara fredag och först ska jag sitta här en stund och redigera lite bilder från new york och japan. förstoringar ska beställas. har så himla svårt att komma till skott med det där bara. vill gärna ha mina egna foton på väggarna, såklart på pojkarna men även från ställen vi varit på, blandat med 'riktig' konst och prints. men jag får alltid lite beslutsångest - vilka bilder ska jag välja liksom. och så slutar det ofta med att jag slänger iväg en beställning lite på måfå och sedan 'ska jag bara fixa ramar' och så blir korten liggande. men den här gången tänkte jag göra en beställning och sedan köra och köpa ramar så att de finns hemma när mina bilder kommer. vad tror ni - låter det bra?

sedan är det ju det där med tomma väggar, det är väldans svårt att få till det första spiket. vi målade om tv- och vardagsrum i våras och sedan dess har väggarna gapat väldigt tomma. men så strax innan semestern slog (!) vi till och när väl de två första tavlorna kommit upp så gick resten som en dans - i vardagsrummet vill säga. tv-rummet är fortfarande inte färdigt.

nåja. vad är väl en bal på slottet eller en tavla på väggen. jag börjar med att beställa förstoringar (igen).

boktipset.


att ha semester innebär för min del tid att läsa. den här gången var det en hel del timmar i flygstolen som skulle slås ihjäl. till mitt sällskap hade jag bland annat denna bok. ska ni bara läsa en bok i år läs denna. amen så fantastiskt bra. en bok om en man som heter ove och om den vackraste kärlek mellan man och kvinna och om sorg och vänskap och ensamhet och om behovet av att vara behövd. och med det sagt så kan jag säga att jag både skrattade och grät så att tårarna rann, fnissade så högt att mina medpassagerare tittade lite fundersamt på mig och paret i sätena bredvid mitt drog sig lite diskret åt sidan, liksom för att komma bort från hon den galna som skrattar högt.
vilken lysande författare han är, fredrik backman, som på detta sätt sätter fingret på det som är märkligt i vårt samhälle, nämligen det att man kan vara helt ensam fastän man bor mitt bland andra människor och att man ibland drar sig undan gemensamheten helt enkelt för att man inte förstår vad det är man behöver.
så läs nu. köp eller låna på biblioteket, spelar ingen roll bara ni läser. själv ska jag fortsätta med saker som min son behöver veta om världen av samma författare.

sedan sist.


med simone nafsande oss i hasorna körde vi över bron till kastrup och hann med ett av de sista flygen förra måndagen. sedan stängdes allt fick vi höra efteråt. men stormen varade inte så många timmar tydligen. och tur var väl det. för annars vet man inte hur det hade gått. nu räckte det med lövhögarna som täckte trappan så att vi nästan inte kom in när vi kom hem och så det där fönstret i ena klädkammaren. det som vinden hade lirkat och lockat med så att det så småningom öppnades på vid gavel och liksom la sig upp på taket. då är man glad att det trots allt tydligen inte har regnat övermycket förra veckan och att ingen fågel har bosatt sig i garderoben under tiden. lite vatten och löv är ju 'a piece of cake' i det stora hela med tanke på hur det kunde blivit. det är till och med så att äggslajmet som täckte våra fönster ut mot gatan känns som ett ganska litet problem. men visst, att ung-j-arna inte vet bättre hut har ju inget med stormen att göra utan är väl mest en brist på ... ja uppfostran kanske, men också på vanligt förstånd. de där äggen har signalerat tomt hus på ett sätt som inte ens en öppen dörr hade kunnat göra bättre. nu har vi i och för sig haft bevakning på huset så det blev ju aldrig något problem.
så innan resväskorna ens packades upp var vi igång med dammsugaren och att torka vatten och täta fönstret med plast - såklart höll ju inte fönsterglaset för den smällen, skört av ålderdom som det redan var. och idag har vi putsat fönster.

men annars är det toppen. vi har haft en fantastisk vecka i new york dit vi for för höstlovsmys och 18-års-firande. så nu är jag mamma till en ung man på 18 år. hur gamla är dina barn? 16 och aartoon år. jomen visst 18 - arton - 18 - arton - japp det kan nog ta ett tag att vänja sig vid det. 
och nu njuter jag av att vara hemma igen, för så är det alltid. lika mycket som jag gillar att resa finns det ändå inget bättre än att komma hem.