välkommen cissus.

för några veckor sedan köpte jag en ny krukväxt - cissus - en yvig rackare som nog är släkt med vildvin om man ser till bladens form och hur den sträcker sig utåt/nedåt med långa långa stjälkar. så nu gäller det bara att hålla den vid liv, vattning varannan dag och förhoppningsvis behåller den sin fina grönska även nu när det blir varmare och varmare [eller rättare sagt: ska bli varmare och varmare för helt ärligt - vad hände här maj? när kommer värmen?]

tretton dagar in i maj.

 

och inte ett endaste inlägg här. men så blir det ibland. är desto mer aktiv på instagram - meandmike heter jag där - och så här i den vackraste tiden på året är mitt flöde fullt av grönska och blomster. jag kan verkligen inte få nog just nu. jag sår och planterar, vattnar och rensar. både inne och ute. och så läser jag. om trädgård såklart men även mycket om grön mat. för det är ett nytt intresse hos mig. ja inte mat, det vet ju ni som har läst här inne. mat är ju livet eller i alla fall en av anledningarna till att man lever. men just det gröna i maten och att ersätta en del av veckans vanliga middagar med vegetariska alternativ och tillbehör. att komma ifrån tråksalladen liksom. och jag tror det är fler med mig som tänker likadant för jag tycker mig se att utbudet av gröna kokböcker har ökat och likaså medvetenheten om vad vi stoppar i oss. för mig började det med den gröna frukostjuicen, fortsatte när vi bytte ut den hemmagjorda pizzadegen till en dito blomkålsvariant och sedan har det fortsatt. små små steg men i rätt riktning. och detta då från en f.d. grönsakshatare. fram till 30 års ålder ~ nästan ~ åt jag typ gurka, isbergssallad och paprika. det var det. så när jag idag hugger in på kålsalladen och dricker spenatjuice med största välbehag är ingen mer förvånad än jag själv (ja möjligtvis min mamma).  

så tydligen går det att lära gamla hundar sitta.

 

bilder: från mitt instagram-flöde

dags igen.

i helgen planterade jag årets första pelargonsticklingar. de jag köpte förra året och drog upp till fina stora pelargoner av sorten alba glömde jag ute och vinterns frostnätter gick hårt åt de stackarna. så det fick bli nya i år. alba även denna gång, gillar de vita blommorna mot de friska gröna bladen.

men än så länge är det såklart endast bladen som syns. fast på bara knappt en vecka ser man att ny frisk jord, massor av sol (amen detta väder, maj gad - kan man bli annat än lycklig?) och lite vatten med jämna mellanrum har gjort dem gott. de har säkert växt med några centimetrar redan.
och när mina växter är lyckliga är jag lycklig, så enkelt är det.
har dessutom rotat i gömmorna och hittat lite överblivna fröer från i fjol, dessa ska petas ner i helgen och så blir det kul att se om det kommer upp något så småningom.

veckan har även innehållit en födelsedag, min närmare bestämt, men mer om det senare.