när det inte blir som man tänkt sig.



jag hade tänkt till ( trodde jag). jag skulle ta fina bilder på lite av varje och förinställa några inlägg medan jag var borta så att ni inte glömde bort mig.
men sen kom livet emellan. livet med jobb och packning, fixa kattvakt och husvakt, tvätta, stryka, tvätta ytterligare en maskin för inte kan man åka utan favorittröjan heller, fixa lite till med jobbet och ja så helt plötsligt satt vi på planet.
10 timmar senare landade vi i tokyo. ni som följer mig på insta vet ju redan att det är här jag befinner mig.
så nu sover jag på en futon och äter min mat med pinnar, trängs på metron med allvarliga japaner på väg till jobbet, försöker tyda skyltar med de vackraste tecken men som min hjärna inte kan sammanfoga till något annat än just skönhet. proppar mina sinnen fulla med så mycket intryck och upplevelser och dofter och smaker av ett land som är så olikt mitt eget.

och jag njuter av varje sekund.

paket.


lördag och nu har jag faktiskt semester även om det inte riktigt känns så än eftersom jag måste in om en sväng på jobb i morgon och göra klart lite jag inte hann med igår.
men idag är det lördag och vi har handlat jordgubbar och vitt vin som ska intas på uteplatsen om en stund. jag har hämtat paket på posten och ni vet min lilla regel om att så fort något är tråkigt måste man belöna sig för att det ska bli lite mindre tråkigt. mycket viktigt tycker jag och eftersom jag tyvärr (inom stora situationstecken) var tvungen att göra en beställning på en ny bodylotion i veckan resonerade jag som så att då måste jag belöna mig. jaja jag hör hur resonemanget haltar betydligt, visst det finns tråkigare sysslor att göra än att beställa bodylotion men i alla fall.
en liten fin keramikask inhandlades från mokkasin och den hämtade jag idag. jag har inte kommit längre än till att ta fram paketen men ni ser ju - hur vackert? det är knappt jag nänns öppna, får nog beundra färdigt idag och kanske öppna imorgon.
att slå in vackra paket är en konst och eftersom jag kommer från en familj där det alltid varit viktigt och där man dessutom aldrig har slitit upp paketen utan försiktigt och med största varsamhet öppnat för att rädda både papper och snöre med så lite åverkan som möjligt, så uppskattar jag verkligen detta med en riktig rosett och en ask man kan öppna. inget spill alltså. ja ni kan ju tänka er hur lång tid våra julklappsöppningar tar eftersom min mamma och jag envisas med att gasta öppna försiktigt! varje gång nån fått en klapp.
såklart river både söner och make upp sina paket lite extra hårt och med en glimt i ögat njuter de lite av att både jag och min ömma moder ryser av förfäran. huja vilket slöseri med papper.

nu - ett varv med dammsugaren och sedan jordgubbar.

hinner inte med.


ja nu är det så där igen att tiden bara rusar iväg. tycker ibland att maj och juni är ganska stressiga månader med mycket krav. avslutningar och sommarfester avlöser varandra och så ska man ta tillvara det vackra vädret (och vilket väder det är, jag tror inte det har regnat här i mitt hörn av världen på två veckor - härligt) samtidigt som det ofta är mycket på jobb att förbereda inför semestrar och sommarstängt. ja så lite slutkörd känner jag mig faktiskt. och så blir jag stressad av tiden går så förbenat snabbt, skulle vilja frysa stunden lite nu och bara njuta.
men nåja, det går ju inte så det är bara att go with the flow och gilla läget.
men förutom studentfester och förberedelser på jobbet har maken och jag dessutom hunnit fira bröllopsdag, 22 år. på samma dag som prinsessbröllopet så den dagen fick lite extra glamour minsann. yngste sonen slutade nian igår och det går liksom knappt att ta in. att min lilla blonda, lockiga skrutt med spring i benen idag är en lång, mörk ung man - hur gick det till och när hände det? bara över en natt känns det som. nu firar han ett långt och skönt sommarlov och sedan väntar ny skola och nya kompisar. spännande och lite nervöst tror jag. men just nu njuter han mest av att ha gått ut grundskolan.

och jag njuter (trots allt) av att det är sommar och snart semester.

den ljusnande framtid är vår.


nyss hemkommen från det andra studentfirandet på lika många dagar sitter jag trött och nöjd i soffan. glad över mina vänners fina barn, söner, som tagit sig genom gymnasiet och nu står inför vuxenlivet. samlar idéer och tankar inför vårt eget firande nästa år, då är det vår äldste sons tur. tänker på maten och tältet och dukningen och vinerna och hur vi ska hämta hem honom och vilka vi ska bjuda och var vi ska hyra stolar och.......... jag sa att det är nästa år va? men sån här är jag; hamstrar idéer och intryck, ofta i en snabb anteckning i en bok eller på telefonen, inte säkert att jag kan tyda den när den behövs, men det är mitt sätt att avlasta hjärnan lite. för tänk om min hjärna nu skulle funderar på studentrelaterade saker ett helt år i förväg istället för att koncentrera sig på att sonens fotbollsbyxor måste tvättas inför matchen i morgon eller att jag måste plantera om mina pelargonsticklingar som växt sig alldeles för stora i sina minikrukor eller på allt jag måste få färdigt på jobbet nästa vecka innan det är dags för semester. jag menar det hade ju aldrig funkat. så anteckningar är nästintill livsnödvändiga.

men jag gläder mig redan åt att få skapa den mest fantastiska fest till sonen när det väl är dags.