tomrum.

just nu har jag värsta lyxen. ett helt tomt rum som dessutom är alldeles nymålat. inte nog med att det är hur kul som helst att planera hur vi ska ha det så småningom i det här rummet så är det hur kul som helst att det är helt tomt. tomt som i inte-en endaste-pinal-bara-väggar-och-golv-tomt. för mig som definitivt inte är minimalist innebär detta tomrum att jag kan stöka och ställa med prylar jag vill fota. jag behöver inte först plocka undan en massa som jag inte vill ska synas på bilden, typ högar med tvätt och papper, halva trolleri-kortlekar med vikta hörn, flugor att bära runt halsen som sprutar vatten, kom-ihåg-papper till skolan, ja ni vet, allt det som flyter (i alla fall hemma hos oss) runt i en familj.
nä, nu är det bara att få en idé, fram med grejerna, fota, flytta lite, fota lite till och sedan undan med grejerna och så är det tomt igen.
det kanske ska få vara så här tomt, rummet, fast det går nog inte övriga familjen med på. vaddå inget tv-rum liksom, för att mamma ska ha någonstans att fotografera en massa saker. nä skulle inte tro det. men så länge vi inte har helt klart för oss hur det ska se ut härinne, så länge vi inte riktigt kan enas om vilken soffa vi ska välja. så länge kan jag njuta av ett tomt rum. och vem vet. det kan ju ta lång tid att enas.