hej igen.


jag tog en paus. och det var en välbehövlig sådan.

jag tittar tillbaka på ett år som verkligen varit upp och ner men kanske mest ner. förändringar på jobbet, som egentligen inte är negativa men som påverkat mig långt mer än jag trodde var möjligt. en mamma som började året med sjukdom och med det all den oro som följer. att dessutom vara enda barnet innebär ständigt dåligt samvete för att inte riktigt hinna med. det heller. studentplanering som också den tog på krafterna men som klart utmynnade i en riktigt, riktigt fin dag. sjukdom och påföljande dödsfall som har lämnat oss alla med insikten att det verkligen kan hända. separation från mitt äldsta barn som backpackar asien runt. insikten att mitt jobb som förälder till vissa delar är över. även om jag aldrig slutar vara mamma så klart.


ja det har verkligen varit ett händelserikt år. på gott och ont. men det som inte tar död på en stärker en sägs det ju och det är nog sant. för ur detta har också kommit någon form av självinsikt. insikt om hur jag reagerar i vissa situationer och vid vissa händelser. insikt i att det ofta är tankarna och inte händelserna i sig själv som sätter sina spår hos mig. ni vet, de där tankarna som maler och maler. spinner runt i huvudet. framför allt vid läggdags. eller klockan tre på natten. eller en halv timme innan klockan ringer på morgonen. insikt i hur jag är som person. mina issues [som visat sig vara besvärande många haha].


nä usch nu blev det tungt. det var inte meningen. men det jag ville säga var att jag är tillbaka. 2014 lämnar jag idag bakom mig och jag kommer att göra allt för att 2015 ska bli ett kanon-år. ikväll dricker jag bubbel och umgås med nära och kära och hoppas ni gör detsamma.
tack för det här året!

ps. den vackra hyacinten på bilden visade sig vara en riktig allergi-bomb. ytterligare en sak jag inte visste om mig själv. jag är allergisk mot hyacinter. ds.

så här års.



dagarna blir mörkare och mörkare även här i min del av landet. jag känner att jag hukar mig lite av mörkrets tyngd eller kan det vara av saknad? två avsked denna månad. ett för alltid. ett på återseende. livet alltså.
jag kommer snart att räta på ryggen igen. men just nu får det ta den tid det tar. fint om ni är kvar.


bild: collage från mitt instagram, @meandmike, den senaste månaden.

så mycket bättre.



























sist på bollen som vanligt men jag har inte tittat på de tidigare säsongerna av så mycket bättre. jag har såklart hört en hel del av musiken och gillat massor. men det har aldrig blivit av att jag själv har tittat. så mina förväntningar var givetvis skyhöga när jag bänkade mig för att se avsnitt ett av den här säsongen förra lördagen.
men nja, jag vet inte jag. kanske att jag känner till för lite om the ark och ola salos låtar för att kunna uppskatta de olika versionerna, kanske att det blir bättre (eller helst så mycket bättre *haha*) men jag tyckte nog aldrig att det blev särskilt intressant.
men jag ger inte upp, jag ger det ytterligare en chans så ikväll tittar jag igen.


bild: fotograf linus hallsenius

fredag.


veckans bästa dag och även om det onda i halsen håller i sig känns det lite lättare att leva när helgen är så nära. efter två dagar inomhus kände jag att det var läge för lite frisk luft i förmiddags. en snabb tur till affären för att handla lite gott till i kväll och sedan hem igen. min nya mjuka cashmere-halsduk höll mig varm som tur var, för det biter allt lite nu i kinderna.


och nu sitter jag här och väntar hem en glad son som i detta nu påbörjar en veckas höstlov. både fredag och lov – kan väl inte bli bättre så här en dag i oktober?

imorgon är det bara två månader kvar.


har ni börjat fundera på julen?

jag har försökt huka mig inför det faktum att ikea redan har slagit på stora trumman på sin julavdelning, att willys har plockat fram både pepparkakor OCH julmust samt vännerna som glatt deklarerat att nu är det bara si och så långt kvar till julafton.
verkligen försökt att hänga kvar i sommaren och framförallt i den ljuvliga sensommar vi har haft.
men nu, när sensommaren övergått i höst och det mest bara regnar och är grått så smyger det sig på faktiskt. även för mig. inte bara att det snart är jul utan även att det börjar bli vinter.
och hur hanterar man då det bäst. ja för min del genom att plocka fram ljusslingorna. ingen jul och vinter utan ljusslingor, bästa sättet att mysa till det utan tvekan. finns det något bättre än att komma hem en mörk eftermiddag och mötas av 'little twinkles' - tror inte det va?

och vet ni - i morgon är det bara 2 månader tills det är julafton *ler*

ibland krävs det inte mer.


än att ha en dag hemma. att jobba hemifrån är inget jag gör ofta, men efter en höst som bara blir värre och värre både jobbmässigt och på det privata planet är det riktigt skönt att någon gång ta tillfället i akt att kunna arbeta i pyjamas. för det är det bästa jag vet. att inte behöva stressa iväg på morgonen utan kunna gå och pula lite i lugn och ro. plocka in i diskmaskinen, bädda sängarna, andas lugnt för att så småningom gå upp och sätta mig framför datorn.


och bli supereffektiv. svara på mail och ringa samtal utan att bli avbruten. kunna fila lite på de där projekten jag håller på med i lugn och ro.


bonusen idag var dessutom att äldste sonen inte skulle iväg utan vi har ätit långfrukost tillsammans. och pratat och pratat. om stort och smått men framförallt länge. tagit oss tid att lyssna på varandra.

jag njuter och sparar våra stunder i mitt hjärta för om 17 dagar reser han. till asien med kompisarna. borta nästan ett helt halvt år. hur ska jag kunna vara utan honom?

i can shake it, shake it.






vaknade till ännu en grå dag med ösregn. piggar upp mig med den här pinglan. kan inte stå still. det rycker i benen. såå bra. och texten. lyssna på den.