vad hände?

dagens lunch

men här skryter man med att man har läget under kontroll och allt är julefrid och julefröjd och så tar det bara stopp. hur mycket som helst att göra på jobbet, hur mycket som helst att göra hemma och så en delikat liten förkylning på toppen av det, med hosta, snor och allmänn trötthet. ja tjena, där fick jag vad jag tålde.

uppladdning inför.

oj vad det drar ihop sig inför jul. härligt.
morgonen började med finaste luciasången på 15-åringens skola. han var tärna galore med glitter både i hår och om midja. för det är klart att man ska vara tärna när man går i nian, vad kan vara coolare liksom än att utmana lite. också var ju storebrorsan tärna då för två år sedan när han gick i nian sådetså. så där stod mannen och jag i kylan och blev lite gråtmilda vid tanken på att det förmodligen är sista luciatåget innan barnbarnen och förhoppningsvis dröjer det ett tag.
och vid åsynen av den lilla tredjeklickarstjärngossen som glömde att sjunga i förundran över hur mycket rök det kom ur munnen i kylan i morse tittade vi på varandra och liksom bara "men åhh vad tiden har gått fort och hur kunde de bli så stora så snabbt" och lite vått blev det i ögonvrån igen.
men sedan frös mannen för mycket och jag behövde köra till jobbet så då torkade vi tårarna och forcerade snön och kylan.
ni som bor norrut förstår förmodligen inte vad snö och extrem kyla (-8 idag) kan göra för en skånings psyke.

förberedelser.

fina utsikten från mitt kontor på en något kornig instagrambild

har några ensamma timmar på kontoret framför mig. kollegorna är ute var och en på sitt håll och jag passar på att jobba ikapp inför juluppehållet. det går liksom ingen nöd på mig här; jag har choklad, jag har skumtomtar och jag har she & him christmas på spotify och jag har choklad, jodå så jag klarar mig.

fredag och jag hänger med sonen. not.

ja så var det fredag igen och maken är på julfest och 17-åringen på fest i tygelsjö så det är bara jag och 15-åringen kvar här hemma. då skulle man ju kunna tycka att vi skulle passa på att umgås med varandra men nädå, alla som har tonåringar vet ju att det finns typ inget värre än att hänga med morsan. så han sitter på sitt rum framför en dator och vrålar till kompisarna på skype och jag sitter här framför en annan dator och kollar in det jag är intresserad av. skippar skypandet däremot. emellanåt kommer han ner och frågar i förbifarten hur det är men det är ju mest för att jag sitter så att han måste gå förbi för att komma till köket. men jag har lagt upp en plan för att locka honom till mig. glass med nougatsås - det funkar i alla väder och eftersom vi bannlyst ätande på rummet så måste han stanna tillräckligt länge för att hinna sluka glassen och har jag tur grymtar han fram ett ord eller två mellan tuggorna. innan han försvinner upp på sitt rum igen till fejjan, skype och kompisarna.

planering.

lördagens adventsstök, lite mindre rörigt idag faktiskt

är krasslig och hemma från jobbet. gårdagen spenderades i soffan med en bok men idag är jag piggare och kan hasa runt i pyjamas, tofflor och morgonrock med en kopp te i handen. rör mig från rum till rum och planerar förändringar. ett helsäkert friskhetstecken skulle min man tycka. i mina tankar är jag redan i januari då vi ska fräscha till hemmet lite och min hjärna jobbar hårt med vad som ska ske. måla om så klart och fixa till några av golven, dessutom lite nya möbelinköp. sedan behöver badrummen fixas till och tvättstugan hade inte heller mått dåligt av lite tlc och vi borde nog fixa i köket - nya luckor kanske och ja ni vet, när man börjar i en hörna så ser man allt annat som också måste göras och så är det en never-ending-story. men det är väl charmen men även gisslet med gamla hus. man blir liksom aldrig färdig. dessutom drabbas vi ofta av hemma-blindhet och ser bara det som inte är gjort. 

men planerandet är i alla fall riktigt skoj och jag visste väl att det fanns någon anledning till att jag samlat på mig alla de där inredningsmagasinen!

snow.

finaste dagen lider mot sitt slut. julbordet uppätet. grannarna har varit här, vi har delat glöggen och nötterna och skrattat mycket och delat känslorna om barnen och hur mycket vi gillar varandra och hur vi ska spendera julen och vad vi ska äta den juldag vi ska dela och andra viktigheter. sedan trillade sönerna in med sina kompisar och pizzakartongerna i hand och plötsligt var huset fullt. härligt!

snö.

och så kom den äntligen och alldeles lagom till första advent. snön. jag blev lycklig och varm om hjärtat när jag vaknade för en stund sedan och allt var vitt och mjukt och inbäddat. så nu har jag förberett frukost och dukat och plockat fram pojkarnas adventspresenter. ska bara hålla mig från att väcka dom allt för tidigt men åh vad jag hoppas att dom längtat lika mycket som jag.

efter frukost får det bli en snö-promenad och sedan ska det fixas och ordnas lite gott tilltugg innan det är dags för vår familjs årliga lilla julbord. jag, mannen och pojkarna plockar det godaste av julens mat och äter och pratar och njuter. och i år avslutar vi med att grannarna kommer över för den här julens första varma kryddiga glögg. vilken dag vi har framför oss.

trevlig snöig första advent önskar jag er alla1